Analytiker ifrågasätter integriteten i studier som finansieras av läskedrycksföretag


Är Coca-Cola och PepsiCo den nya "stora tobaken?"

Med de senaste stämningarna om kvaliteten på "hälsosamma" drycker som produceras av läskföretag, ifrågasätts nu hälsostudier som genomförts av företag som Coca-Cola och PepsiCo.

En studie från University of Leeds sponsrad av Coca-Cola Company visar att bantningskvinnor föredrog apelsiner framför choklad när de luktade apelsiner i förväg, i motsats till liknande bantare som luktade choklad först, enligt Medical Daily.

Trots studiens påståenden ifrågasätter många dess integritet på grund av företagets produkter och dess tendens att presentera smala, friska människor i sina annonser för söta, gödande drycker. Vissa analytiker har till och med liknat dem med tobaksföretag som har notoriskt skeva studier tidigare, enligt Medical Daily.

"Soda CSR -initiativ måste sättas i perspektiv", säger Andrew Cheyne, forskare vid Berkeley Media Studies Group i Kalifornien, till Medical Daily. "De använder dem för att distrahera allmänheten och beslutsfattare från deras huvudverksamhet, som säljer söta och koffeinhaltiga drycker till så många människor som möjligt."

Men American Beverage Association har utfärdat ett öppet uttalande som bestrider dessa påståenden: "Det finns helt enkelt ingen jämförelse mellan läsk och tobak - inte mellan våra produkter eller våra affärsmetoder. Tobak i och för sig är skadligt - hur mycket som helst; våra drycker De kan avnjutas som en del av en balanserad, aktiv och hälsosam livsstil. "


Fallstudier

Välj en eller flera av följande fallstudier och led en diskussion som låter eleverna ta upp och debattera frågor om integritet, etik och lag. Om tiden tillåter, låt eleverna rösta om vilka fallstudier de vill diskutera.

För föreläsare som undervisar stora klasser, fallstudier med flera delar och olika lösningsmetoder lämpar sig bra för gruppens storlek och energi i en sådan miljö. Föreläsare kan börja med att eleverna röstar om vilken fallstudie de föredrar. Föreläsare kan dela upp analysen av den valda fallstudien i steg som visas för eleverna i följdordning och därigenom säkerställa att större grupper håller sig på rätt spår. Föreläsare kan instruera eleverna att diskutera frågor i en liten grupp utan att flytta från sitt säte, och nominera en person som ska tala för gruppen om det uppmanas. Det finns ingen anledning att ge för mycket tid för gruppdiskussion, eftersom idéer kan utvecklas vidare med klassen som helhet. Föreläsare kan variera den grupp de uppmanar för att uppmuntra till responsivt deltagande.

Fallstudie 1

Ett tillverkningsföretag tillhandahåller jobb för många människor i en liten stad där det inte är lätt att hitta jobb. Företaget har stannat kvar i staden även om det kan hitta billigare arbetare någon annanstans, eftersom arbetare är lojala mot företaget på grund av de jobb det tillhandahåller. Under åren har företaget utvecklat ett rykte i staden för att ta hand om sina anställda och vara en ansvarsfull företagsmedborgare.

Tillverkningsprocessen som används av företaget producerar en biprodukt som i flera år har flutit in i stadsfloden. Biprodukten har ansetts vara ofarlig men vissa människor som bor nära floden har rapporterat sjukdomar. Biprodukten bryter för närvarande inte mot några föroreningslagar.

Vilka är frågor om integritet, etik och lag som ställs i fallstudien? Vilka alternativ har företaget, och vad ska det göra och varför?

Föreläsarens riktlinjer

Några av de frågor som tas upp i denna fallstudie inkluderar de faktorer och beslut som ledde till den nuvarande situationen, till exempel arbetstagarlojalitet orsakad av knappa anställningar och den makt företaget har över staden om företaget agerar konsekvent med sitt rykte som en bra företagsmedborgare och om detta inte påverkar företagets integritet företagens etik jämfört med personer, och om företag bör ha fler eller färre skyldigheter och varför om och varför företaget ska vidta åtgärder även om biprodukten inte bryter mot några lagar, och om det ska vidta åtgärder, om företaget ska fastställa kriterier för att hjälpa det att besluta när det ska hantera klagomål som inte ger upphov till olagliga handlingar. Finns det ett problem med lagens nuvarande tillstånd, och om det finns det, kan företaget använda det för att motivera icke-åtgärder?

Fallstudie 2

En kvinna dog nyligen efter ett kort, olyckligt liv. Hon ville att hennes aska skulle spridas i havet nära en plats hon bodde under en av de korta lyckliga tiderna i hennes vuxna liv. Hennes föräldrar och närmaste familj hade redan avlidit, så hon diskuterade sina önskemål med sin svärmor, som sa att hon skulle följa sin svärdotters önskemål. I sitt testamente gav kvinnan kontroll över sin egendom till svärmor. I testamentet stod att kvinnans aska skulle vara utspridd i havet, som beskrivits ovan. Istället begravde hennes svärmor askan i en familjetomt nära hennes hem, eftersom hon ville ha askan nära henne på grund av sin egen sorg.

Antag att svärmor lagligen är skyldig att följa de önskemål som anges i testamentet, men att ingen kommer att kontrollera och det är mycket osannolikt att svärmor kommer att ha några problem med lagen. Vilka är frågor om integritet, etik och lag som ställs i fallstudien? Vilka alternativ har svärmor, och vad ska hon göra och varför?

(Anpassad från en artikel i New York Times .)

Föreläsarens riktlinjer

Några av de frågor som tas upp i denna fallstudie inkluderar om svärmor agerar etiskt och med integritet relevansen av hennes löfte för sin svärdotter, och om löftet fortfarande är relevant efter svärdottern dör lagens inverkan på svärmor, och vilken skillnad det gör att svärmorens olagliga verksamhet sannolikt inte kommer att upptäckas.

Fallstudie 3

En grundutbildningskurs som krävs för examen har rykte om sig att vara extremt svår att klara, mycket svårare än liknande kurser. När lärare lägger ut material på klassens webbplats lägger läraren av misstag in ett test med svar som anges i slutet. Läraren märker felet omedelbart och tar bort testet, men innan hon gör det laddar en elev ner testet. Webbplatsen tillåter inte läraren att se om testet laddades ner, och eftersom hon tog bort testet med svaren så snabbt, laddade läraren senare upp samma test utan svaren och krävde att eleverna tog testet. Etiklagen för studenter förbjuder studenter att ta ett test när det finns anledning för dem att tro att de har konfidentiell information om svaren på ett test som de inte ska ha. Brott mot studenternas etiska regler är straffbara.

Vilka frågor om integritet, etik och lag ställs i fallstudien? Vilka alternativ har läraren och eleven, och vad ska de göra och varför?

Föreläsarens riktlinjer

Några av de frågor som tas upp i den här fallstudien inkluderar anledningarna till att läraren postade samma test om kursens onödiga svårigheter, och om det eller lärarens handlingar motiverar en elev som använder svaren som av misstag avslöjats av läraren sambandet mellan etiska problem och etisk kod för studenter och studentens relation till läraren och medstudenterna, och vilken effekt elevens handlingar kan ha på medstudenter. Föreläsare kan också se avsnittet Nyckelfrågor för en utökad diskussion av denna fallstudie.

Fallstudie 4

En kvinna trakasseras sexuellt av en högsta chef på ett stort företag. Hon stämmer företaget och under uppgörelsediskussioner erbjuds hon en extremt stor monetär uppgörelse. I avtalet måste kvinnan bekräfta att verkställande direktören inte gjorde något fel, och efter att avtalet undertecknats är det förbjudet för kvinnan att diskutera något om händelsen offentligt. Innan det datum som var planerat att underteckna förlikningsavtalet nämner kvinnans advokat att hon har hört att chefen har gjort detta tidigare, och förlikningsbeloppet är mycket stort eftersom företaget förmodligen hade en juridisk skyldighet att säga upp befattningshavaren tidigare. Företaget vill dock behålla chefen eftersom han är en stor pengare för företaget.

Vilka är frågor om integritet, etik och lag som ställs i fallstudien? Vilka alternativ har kvinnan, och vad ska hon göra och varför?

Föreläsarens riktlinjer

Några av de frågor som tas upp i denna fallstudie inkluderar inledande frågor om oetiskt och olagligt uppträdande, av chefen och företaget om företaget ska tillåta chefen att fortsätta arbeta på grund av de intäkter han genererar, med tanke på hans benägenhet att skada arbetare, och om denna åtgärd är etisk eller återspeglar integritet om företaget ska kräva att kvinnan uppger att chefen inte gjorde något fel som en del av förlikningsavtalet om kvinnan ska gå med på denna uppgörelse med tanke på den skada framtida anställda utsätts för till och om kvinnan prioriterar rättvisa för sig själv framför skador på framtida anställda på ett acceptabelt sätt.

Fallstudie 5

Ett land med en historia av korruption och mutor har gjort stora ansträngningar via utbildning och åtal för att bedriva statliga affärer på ett öppet och rättvist sätt. Landet har gjort betydande framsteg. Som en del av reformen reviderade landet sina visumförfaranden för utlänningar som vill bo i landet. I den tidigare korrupta miljön skulle personer med pengar i hemlighet betala av en statligt anställd för att få sin visumansökan godkänd snabbt, medan andra visumansökningar tog mycket längre tid. Nu har regeringen gjort ansökningsförfarandet öppet och inrättat ett nytt förfarande i lag. Det nya förfarandet erbjuder två visumspår, "Regular Track", som inte kräver någon betalning, och "Premium Track", som kräver en betalning på 10 000 US $. Det vanliga spåret tar lika lång tid att behandla en visumansökan som en ansökan utan mutor tog innan reformerna. Premiumspåret går lika snabbt som en visumansökan med mutor tog innan reformerna. De flesta som vill immigrera till landet har inte råd med Premium Track.

Vilka frågor om integritet, etik och lag ställs i fallstudien? Vilka alternativ har landet, och vad ska det göra och varför?

Föreläsarens riktlinjer

Några av de frågor som väcks i denna fallstudie inkluderar hur frågan först uppstod, vilka intressenter som är inblandade och vilken makt de har eller inte har om det nuvarande arrangemanget är etiskt hur integritet och etik i länderna liknar och skiljer sig från människor, och om landet agerar eller bör agera med integritet om det nuvarande arrangemanget legaliserar ett väsentligen orättvist arrangemang, och i så fall hur det påverkar människors syn på lagen.

Fallstudie 6

Ett internationellt läskföretag har en signatur läsk som det säljer över hela världen. I Indien överensstämmer versionen av läsk med indiska mat- och hälsoregler, men är mindre hälsosam än drycken som säljs på den europeiska marknaden där lagen är strängare. Läskföretaget följer lagen i Indien, men det säljer en sämre, mindre hälsosam produkt i ett utvecklingsland.

Vilka är frågor om integritet, etik och lag som ställs i fallstudien? Vilka alternativ har läskföretaget och Indiens regering, och vad ska de göra och varför?


Abstrakt

Bakgrund

Industriellt stöd för biomedicinsk forskning kan snedvrida vetenskapliga slutsatser, vilket framgår av färska analyser av läkemedelsstudier. Denna fråga har dock inte systematiskt undersökts inom näringsforskning. Syftet med denna studie är att karakterisera finansiell sponsring av vetenskapliga artiklar som behandlar hälsoeffekterna av tre vanliga drycker och att bestämma hur sponsring påverkar publicerade slutsatser.

Metoder och resultat

Medline -sökningar i litteratur världen över användes för att identifiera tre artikeltyper (interventionsstudier, observationsstudier och vetenskapliga granskningar) om läsk, juice och mjölk som publicerades mellan 1 januari 1999 och 31 december 2003. Finansiell sponsring och artikelslutsatser klassificerades av oberoende grupper av myntundersökare. Förhållandet mellan sponsring och slutsatser undersöktes genom exakta tester och regressionsanalyser, kontrollerande för kovariater. 206 artiklar ingick i studien, varav 111 förklarade finansiell sponsring. Av dessa hade 22% all branschfinansiering, 47% hade ingen branschfinansiering och 32% hade blandad finansiering. Finansieringskällan var signifikant relaterad till slutsatser när man övervägde alla artikeltyper (sid = 0,037). För interventionsstudier var andelen med ogynnsamma slutsatser 0% för all branschfinansiering mot 37% för ingen branschfinansiering (sid = 0,009). Oddskvoten för en gynnsam kontra ogynnsam slutsats var 7,61 (95% konfidensintervall 1,27 till 45,73), där artiklar med all branschfinansiering jämfördes med ingen branschfinansiering.

Slutsatser

Branschfinansiering av näringsrelaterade vetenskapliga artiklar kan snedvrida slutsatser till förmån för sponsorers produkter, med potentiellt betydande konsekvenser för folkhälsan.

Citat: Lesser LI, Ebbeling CB, Goozner M, Wypij D, Ludwig DS (2007) Förhållande mellan finansieringskälla och slutsats bland näringsrelaterade vetenskapliga artiklar. PLoS Med 4 (1): e5. https://doi.org/10.1371/journal.pmed.0040005

Akademisk redaktör: Martijn Katan, Vrije Universiteit Amsterdam, Nederländerna

Mottagen: 16 augusti 2006 Accepterad: 30 oktober 2006 Publicerad: 9 januari 2007

Upphovsrätt: © 2007 Lesser et al. Detta är en öppen artikel som distribueras under villkoren i Creative Commons Erkännande Licens, som tillåter obegränsad användning, distribution och reproduktion i vilket medium som helst, förutsatt att den ursprungliga författaren och källan är krediterade.

Finansiering: Denna studie stöddes av ett bidrag från Charles H. Hood Foundation (Boston, Massachusetts, USA) och diskretionära medel från Department of Medicine, Children's Hospital Boston (Massachusetts, USA) till DSL. LIL fick stöd av en forskarstipendium från medicinska studenter från University of Rochester School of Medicine and Dentistry (Rochester, New York, USA). Finansiärerna hade ingen roll i studiedesign, datainsamling och analys, beslut att publicera eller utarbeta manuskriptet.

Konkurrerande intressen: DSL är författare till en bok om fetma hos barn (Avsluta matkampen).

Förkortningar: CI, konfidensintervall ELLER, oddsförhållande


Branschfinansierade läskstudier Känn inte igen risker för fetma

(Reuters Health) - Kan socker sötade drycker som läsk och fruktdrycker orsaka fetma och diabetes? Svaret kan bero på vem som finansierar forskningen som ställer frågan.

En analys av 60 studier fann 26 av 26 artiklar som inte lyckades hitta ett samband mellan sockersötade drycker och fetma eller diabetes finansierades av branschkällor, jämfört med en branschfinansierad studie av de 34 som hittade ett samband.

Bestämmelser, skatter och näringsvägledning beror på om dessa drycker orsakar hälsoproblem, men motståndare till dessa initiativ fortsätter att ifrågasätta om dryckerna är skyldiga, skriver studieteamet i Annals of Internal Medicine, online 31 oktober.

"Om det verkligen var kontroversiellt skulle du förvänta dig att några av de oberoende finansierade studierna inte skulle hitta föreningar," sa Dr. Dean Schillinger, huvudförfattare till analysen, från University of California, San Francisco.

För sin analys letade forskarna efter studier publicerade från januari 2001 till juli 2016 som testade hälsoeffekterna av sockersötade drycker. Studier sponsrade av konkurrerande industrier som mejeri och vatten på flaska uteslöts från analysen.

26 studier lyckades inte hitta samband mellan dryckerna och fetma eller diabetes, och alla var industrifinansierade. Ytterligare 34 studier fann kopplingar mellan dryckerna och dessa hälsoutfall, men bara en var branschfinansierad.

"Denna industri verkar manipulera samtida vetenskapliga processer för att skapa kontroverser och främja deras affärsintressen på bekostnad av allmänhetens hälsa", skriver forskarna.

American Beverage Association (ABA), som representerar den alkoholfria dryckesindustrin i USA, hävdade i ett uttalande till Reuters Health att Schillinger är partisk. Han är en betald expert för staden San Francisco i en kostym som utmanar en lag som skulle kräva en varningsetikett på annonser för sockersötade drycker.

Schillinger sa till Reuters Health att han inte skulle tjäna som expert på kostym om ABA och andra organisationer inte ifrågasatte lagen. "Jag kan tacka dem för att de fick betalt," sa han.

ABA -uttalandet fortsatte att industrin har rätt och ansvar att engagera sig i vetenskaplig forskning.

"Forskningen vi finansierar följer de högsta standarderna för integritet för vetenskaplig utredning baserad på erkända standarder från framstående forskningsinstitutioner," lyder uttalandet. Det bidrar till vetenskaplig kunskap, uppfyller tillsynsmyndigheternas behov och gör det möjligt för konsumenter att fatta välgrundade beslut. & quot

ABA hävdade också att den nya analysen är en åsiktsartikel som är avsedd att påverka människor i områden nära San Francisco och Boulder, Colorado, där läskskatter kommer att rösta nästa vecka.

"Jag bryr mig inte om det finns en skatt eller inte en skatt," sa Schillinger. & quotJag har ingen nytta av det, men det jag bryr mig om är att alla mina patienter på kliniken idag hade diabetes. & quot

Resultaten av den nya analysen bekräftar vad tidigare forskning hittade, säger Marion Nestle, Paulette Goddard -professor i näring, matstudier och folkhälsa vid New York University i New York City.

"Stor överraskning, de hittade vad alla andra har hittat", säger Nestle, som också är författare till Soda Politics: Taking on Big Soda (and Winning). Hon var inte inblandad i den nya analysen.

Nestle sa till Reuters Health att forskning från andra branscher visar att en gåva kan påverka forskare och läkare. Påverkan kanske inte ens märks av mottagaren.

Schillingers team skriver att det kan finnas många källor till partiskhet i branschfinansierade studier, inklusive hur studier är utformade och vad andra hälso- och livsstilsfaktorer forskare väljer att tänka på när de bedömer effekterna av sötade drycker.

Schillinger sa att de inte vet om fördomar i de inkluderade studierna skulle vara lätta att hitta eller omöjliga.

& quotJag misstänker - baserat på min preliminära granskning - att det var särskilda mönster som valdes ut, & quot sa han.

För allmänheten sa han att det är viktigt att veta källan till meddelandet och vem som betalade budbäraren.

"Om en industri betalar för det eller ett livsmedelsföretag betalar för det, är det skäl för skepsis", säger Nestle. Förhoppningsvis kommer dessa resultat att replikeras av någon utan ett eget intresse, sa hon.


Manipulerar läskindustrin forskning om hälsoeffekter av söta drycker?

Det är sannolikheten att en publicerad studie som inte hittar något samband mellan sockersötad dryckesförbrukning och sämre metabolisk hälsa skrevs av tillverkarna av sockersötade drycker eller författades av forskare med ekonomiska band till den branschen.

Jämför den siffran med 2,9%. Bland publicerade studier som visade att konsumtion av sockerhaltiga drycker är kopplat till högre fetma och diabetes, färre än 3% tecknades av den sockersötade dryckesindustrin eller författades av forskare som får pengar från dem.

Det starka missförhållandet avslöjas i en analys av de senaste 15 års värde av experimentella forskningsstudier som undersökte hälsoeffekterna av konsumtion av läsk. Granskningen, som publicerades i måndags i Annals of Internal Medicine, genomfördes av ett team av forskare vid UC San Francisco.

Gruppens resultat ledde dem till en lika skarp slutsats:

"Den här industrin", skrev de med hänvisning till företag som marknadsför sockersötade drycker, "verkar manipulera samtida vetenskapliga processer för att skapa kontroverser och främja sina affärsintressen på bekostnad av allmänhetens hälsa."

Denna industri verkar manipulera samtida vetenskapliga processer till. främja sina affärsintressen på bekostnad av allmänhetens hälsa.

Kontroversen om hälsoeffekterna av konsumtion av sockerhaltiga drycker verkar vara mycket verklig: Av de 60 experimentella studier som ingår i den nya analysen, 26 artiklar - 43% misslyckades med att avslöja någon koppling mellan sötad läskedryckning och antingen fetma eller metabolisk dysfunktion. Medan de återstående 34 artiklarna-cirka 57%-hittade högre frekvenser av dessa hälsoproblem och konsumtion av söta drycker, skulle de vetenskapliga bevisen tyda på att det blev en uppblåsning.

Men att föreslå att vetenskapliga slutsatser inte kan påverkas av ekonomiska intressen vore fel, säger författarna. En forskare med finansiell koppling till en bransch som påverkas av hans eller hennes forskning kan fatta många subtila beslut om data som kan snedvrida resultat genom att knuffas av en sponsor eller helt enkelt vara medveten om en finansiell supporters oro.

"Det är alldeles för enkelt att säga att företag köper de resultat de vill ha," sa New York Universitys livsmedelsforskare Marion Nestle. Men, tillade hon, "det är något med finansiering som leder - nästan säkert omedvetet och omedvetet - till att skeva studier för att få önskat resultat. Detta är inte svårt att göra."

Hon säger att det har visats i studier där läkemedelsföretag finansierar kliniska prövningar av läkemedel de gör.

Meddelandet om att ta med hem säger Nestle: "Om du läser forskning som gynnar överraskande livsmedelsprodukter, fråga vem som finansierade den." Om det är branschfinansierat behöver det "ännu mer skepsis än vanligt."

I hela världen säljer dryckesföretag mellan 200 och 800 miljarder dollar i produkter per år, varav cirka 65% sötas med socker eller majssirap med hög fruktoshalt, rapporterar Nestle i sin bok "Soda Politics: Taking on Big Soda (and Winning) . ” Både direkt och genom sin branschgrupp, American Beverage Assn., Ger dryckesjättar som Coca-Cola, PepsiCo, Dr Pepper Snapple ekonomiskt stöd till forskare och näringsläkare i hela USA.

De har en betydande andel i resultatet av forskning som undersöker sambandet mellan en världsomspännande uppgång inom fetma och diabetes och ökad konsumtion av deras produkter.

I ett uttalande som publicerades i måndags meddelade American Beverage Assn. sa "vi vill också ett starkt, friskt Amerika" och tillägger "vi har rätt - och ansvar - att ägna oss åt vetenskaplig forskning."

"Den forskning vi finansierar följer de högsta standarderna för integritet för vetenskaplig utredning baserad på erkända standarder från framstående forskningsinstitutioner," sade föreningen. "Det bidrar till den vetenskapliga kunskapen, uppfyller tillsynsmyndigheternas behov och gör det möjligt för konsumenterna att fatta välgrundade beslut."

Den nya analysen verkar vara den första någonsin som noggrant undersökt sambandet mellan finansiella band mellan dryckesindustrin och resultaten av klinisk forskning om socker-sötad läskförbrukning.

För att mäta effekten av branschens band på forskningsresultat övervägde gruppen 60 experimentella studier som undersökte om konsumtionen av söta drycker ökade förekomsten av fetma eller metabolisk dysfunktion, inklusive typ 2-diabetes. De utesluter studier som finansierades av kommersiella konkurrenter som inte producerar sockersötade drycker (t.ex. företag som bara flaskvatten).

Leds av Dr. Dean Schillinger, UC San Francisco-gruppen övervägde endast studier som undersökte kopplingen mellan dryckeskonsumtion och metaboliska problem experimentellt-genom att jämföra resultaten av deltagare som inte konsumerade sockersötade drycker med dem som gjorde det.

I några av dessa 60 studier skulle jämförelsegrupper ha skapats av forskare som slumpmässigt tilldelade försökspersoner ett eller annat "experimentellt tillstånd". I andra studier som ingår i analysen utnyttjade forskare befintliga databaser som möjliggjorde jämförelse mellan människor som valde att konsumera sockersötade drycker med dem som inte gjorde det.

Drygt hälften av de studier som behandlades i den nyligen publicerade analysen var ”metaanalyser” av sådana experimentella studier. I huvudsak sammanställer sådana studier resultaten från många experiment för att nå en slutsats.

Dessa studier anses ha både styrkor och svagheter. Eftersom de förlitar sig på många mindre studier som utförts under mycket olika omständigheter, diskonteras metaanalyser ofta av forskare. Samtidigt kan metaanalyser som visar stark konvergens på en given upptäckt hjälpa till att destillera vetenskapligt samförstånd, just för att de visar att studier utförda på olika sätt har nått liknande slutsatser.

I ett brev som publicerades i måndags varnar Schillinger och hans team för att industrins sponsring av forskning och av forskare sannolikt kommer att påverka de kostråd som amerikaner får längs en bred front. När amerikanska jordbruksdepartementet lägger den vetenskapliga grunden för utarbetandet av amerikanska "kostriktlinjer" vart femte år, anser de inte specifikt att industrins finansiering av forskning är en källa till partiskhet, skriver de.

I sitt uttalande på måndagen noterade ABA att Dr Schillinger, studiens huvudförfattare, är en betald expert i en rättegång som väcktes mot San Francisco av dryckesindustrin i juli. Med hänvisning till intrång i branschens första ändringsrättigheter syftar denna stämning till att förhindra implementering av en ny San Francisco-förordning som skulle kräva hälsovarningar för annonser för sockersötade drycker som visas på bussar, skyltar och stadens fastigheter.

"Det är ironiskt att han skulle skriva om partiskhet i forskning när han själv tydligen inte är en opartisk forskare", sa ABA. "Det här papperet är det senaste i en trend där skattekräftande styrkor skriver spekulativa opinionspapper för att påverka väljarna en vecka innan en omröstning om flera omröstningsinitiativ för att beskatta drycker."


Cola och Pepsi ger miljoner till folkhälsan, sedan lobby mot den

Dryckesjättarna Coca-Cola och PepsiCo har gett miljontals dollar till nästan 100 framstående hälsogrupper under de senaste åren, samtidigt som de spenderat miljoner för att besegra folkhälsolagstiftningen som skulle minska amerikanernas läskintag, enligt forskare i folkhälsa.

Resultaten, som publicerades på måndagen i American Journal of Preventive Medicine, dokumenterar dryckesindustrins djupa ekonomiska band till hälsosamhället under de senaste fem åren, som en del av en strategi för att tysta hälsokritiker och få osannolika allierade mot läskregler.

Studiens författare, Michael Siegel, professor vid folkhälsohögskolan vid Boston University, och Daniel Aaron, en student vid Boston Universitys medicinska skola, letade igenom offentliga register inklusive pressmeddelanden, tidningsdatabaser, lobbyrapporter, medicinsk litteratur och information som släppts av dryckesjättarna själva. Även om några av de incidenter som citeras i studien redan har rapporterats av nyhetsorganisationer, är den medicinska tidskriftsrapporten den första som tar en övergripande titt på branschens strategi att donera till hälsoorganisationer samtidigt som man lobbyar mot folkhälsoåtgärder. Studien spårade branschdonationer och lobbyutgifter från 2011 till 2015, i en tid då många städer slog ner läskskatter eller andra regler för att bekämpa fetma.

"Vi ville titta på vad dessa företag verkligen står för", säger Aaron, studiens medförfattare. "Och det verkar som att de inte hjälper folkhälsan alls - i själva verket motsätter de sig det nästan överallt, vilket ifrågasätter dessa sponsringar."

Aaron sa att industrins donationer skapade "tydliga intressekonflikter" för hälsogrupperna som accepterade dem.

Rapporten hittade ett antal fall där inflytelserika hälsogrupper accepterade donationer från dryckesindustrin och sedan backade från att stödja läskskatter eller förblev märkbart tysta om initiativen.

I ett fall som nämns i studien gjorde den ideella gruppen Save the Children, som aktivt hade stött läskeskattkampanjer i flera stater, ett ansikte ungefär och drog tillbaka sitt stöd 2010. Gruppen hade accepterat ett bidrag på 5 miljoner dollar från Pepsi och sökte ett stort bidrag från Coke för att betala för sina hälso- och utbildningsprogram för barn.

Som svar på den nya forskningen sa Rädda barnen i ett uttalande att gruppen 2010 hade beslutat att fokusera på tidig barndomsutbildning och att dess beslut att sluta stödja läskskatter ”inte var relaterat till något företagsstöd som Rädda barnen fick . ”

När New York föreslog ett förbud mot extra stora läsk 2012, citerade Academy of Nutrition and Dietetics "motstridig forskning" och stödde inte insatsen. Akademin accepterade 525 000 dollar i donationer från Coke 2012. Året efter tog det en donation på 350 000 dollar från företaget.

Akademin sa att den inte längre har ett sponsringsförhållande med dryckesföretagen.

N.A.A.C.P. och Hispanic Federation har offentligt motsatt sig anti-soda-initiativ trots oproportionerligt höga fetma i svarta och latinamerikanska samhällen. Coke gav mer än 1 miljon dollar i donationer till N.A.A.C.P. mellan 2010 och 2015, och mer än 600 000 dollar till Hispanic Federation mellan 2012 och 2015. Grupperna svarade inte på förfrågningar om kommentar.

"Dryckesindustrin använder företagsfilantropi för att undergräva folkhälsans åtgärder", säger Kelly D. Brownell, dekan vid Sanford School of Public Policy vid Duke, som inte var inblandad i den nya forskningen.

American Diabetes Association accepterade 140 000 dollar från företaget mellan 2012 och 2014. American Heart Association fick mer än 400 000 dollar från Cola mellan 2010 och 2015. Och National Institutes of Health fick nästan 2 miljoner dollar från Cola mellan 2010 och 2014.

I ett uttalande sa hjärtföreningen att gruppen ”leder ansträngningar för att minska konsumtionen av söta drycker”, och gruppen har förespråkat ökade skatter på söta drycker.

"För att uppnå våra mål måste vi engagera en mängd olika livsmedels- och dryckesföretag för att vara en del av lösningen", heter det i uttalandet. Soda -sponsringen har inte "något inflytande på vår vetenskap och de offentliga politiska positioner vi förespråkar."

Coke hänvisade frågor om studien till sin branschgrupp, American Beverage Association.

"Vi tror att våra handlingar i samhällen och på marknaden bidrar till att hantera den komplexa utmaningen med fetma", säger dryckesföreningen. “We stand strongly for our need, and right, to partner with organizations that strengthen our communities.”

The beverage association said it disagreed with public health advocates “on discriminatory and regressive taxes and policies on our products.”

In a statement PepsiCo said it is “incorrectly painted as a ‘soda company,’ when only a quarter of our global revenue comes from carbonated soft drinks.”

“We believe that obesity is a complex, multifaceted issue and that our company has an important role to play in addressing it - which includes engaging with public health organizations and responding to consumers’ demand for healthier products,” the statement said.

The New York Times last year reported that Coke had paid for scientific research that downplayed the link between sugary drinks and obesity. After that article was published, the beverage giant released a database showing that since 2010 it had spent more than $120 million on academic research and partnerships with health organizations involved in curbing obesity.

From 2011 to 2015, Coke spent on average more than $6 million per year lobbying against public health measures aimed at curbing soda consumption, according to data from the nonpartisan Center for Responsive Politics. Pepsi spent about $3 million per year during that period, and the American Beverage Association spent more than $1 million each year, the study found.

In 2009 alone, when the government proposed a federal soda tax to curb obesity that would help finance health care reform, Coke, Pepsi and the American Beverage Association spent a combined $38 million lobbying against the measure, which ultimately failed.

When the mayor of Philadelphia proposed a soda tax in 2010, the beverage industry offered $10 million to the Children’s Hospital of Philadelphia if the tax proposal was dropped. The City Council voted down the measure, and the beverage association later made the donation.

Philadelphia did ultimately impose a soda tax this year. The beverage industry filed a lawsuit in September, calling the tax illegal. The industry also is spending millions on advertising campaigns against soda taxes that are on the ballot in at least four cities this November – three in Northern California, and one in Boulder, Colo.

Marion Nestle, a professor of nutrition, food studies and public health at New York University, said the paper shows that soda companies “want to have it both ways — appear as socially responsible corporate citizens and lobby against public health measures every chance they get.”


Reward food companies for improving nutrition

Lawrence Haddad is executive director of the Global Alliance for Improved Nutrition (GAIN) in Geneva, Switzerland.

You can also search for this author in PubMed Google Scholar

To reduce people’s consumption of added sugar, various governments have introduced a tax on sweetened drinks. Credit: Eric Lafforgue/Art in All of Us/Getty

This month, the UK government introduces the Soft Drinks Industry Levy. Producers, packagers and importers of beverages that contain 5 grams of sugar or more per 100 millilitres will have to pay a tax. Some might increase their prices to cover the cost, which could discourage buyers. The hope is that most firms will make their products less sweet to avoid it.

More than 20 countries now apply some variant of a ‘sugar tax’. Various studies show that it can reduce people’s consumption of added sugar 1 , 2 . After Mexico’s government introduced a tax on sweetened drinks in 2014, for instance, sales in 2015 fell by nearly 10% 3 .

Such ‘sticks’, policies that punish food and drink companies for harming people’s nutrition, are popular with governments, United Nations agencies, non-governmental organizations and others. But in my view, a fundamental — and often justified — distrust of industry means that those trying to fix food systems are missing opportunities to encourage private-sector businesses to do more good things for nutrition, not just fewer bad things. We should use ‘policy carrots’ too.

Over the past few decades, many of those who work to improve people’s nutrition have seen businesses as part of the problem, not as an essential part of the solution. Much of the wariness stems from how companies have promoted breast-milk substitutes and sugary drinks.

Since 1981, the International Code of Marketing of Breast-milk Substitutes has sought to protect the exclusive breastfeeding of infants younger than six months, and to position it as a complement to other foods for older infants. Adopted by the World Health Assembly, the decision-making body of the World Health Organization (WHO), the code aims to shield mothers, health workers and health-care systems from commercial promotion that undermines breastfeeding.

Yet producers in some countries often violate this code, for example by encouraging health facilities to include formula milk in the packs given to new mothers or by offering it free or discounted to pregnant women 4 .

The marketing and lobbying techniques used by some producers of sugary drinks to target children are similarly scandalous. Examples include branding educational materials, embedding advertisements for unhealthy food in computer games, or using toys to market such foods to children in restaurants 5 . Such drinks significantly increase people’s risk of developing type 2 diabetes, heart disease and other chronic conditions. Some producers also refuse to take at least some responsibility for the rise in obesity throughout Latin America, Africa and Asia — a trend that correlates with an upswing in the consumption of soft drinks in these regions over the past 15 years.

These flashpoints in nutrition probably explain why policy carrots are rarely deployed, despite numerous studies indicating their potential value 6 . Of the countries that informed the WHO about their fiscal policies to promote healthy diets in 2016–17, more than half had increased taxes on unhealthy foods and beverages. Less than one-quarter had introduced subsidies to lower the cost of healthier alternatives 7 .

But businesses are the main investors in the world’s food systems. In 2016, Hershey and General Mills each spent more than US$500 million on advertising alone. In 2014, international aid donors spent just $50 million in total on combating diet-related chronic disease 8 (see ‘Top investors’).

Punitive policies, government guidelines on eating healthily and legislation for food safety won’t be enough to alter food systems such that more people are better nourished. Governments must also give incentives to the main investors in such systems so that they play a much more positive part in improving nutrition.

For 25 years, I worked solely in the public sector. I now direct a non-governmental organization that supports public–private approaches to promote the availability, affordability and desirability of nutritious food — the Global Alliance for Improved Nutrition (GAIN) in Geneva, Switzerland. Just 18 months in the job has convinced me that many in the private sector are willing to adjust their businesses to make money and improve people’s nutrition at the same time.

Some heads of companies have their own reasons, such as diet-related chronic disease in their family. For other companies, dedicating resources to causes such as nutrition can pull in talented and driven employees. Overall, I have been struck by the commitment, knowledge and integrity of many in this newly discovered private-sector ‘tribe’.

Public–private collaborations could improve nutrition in many ways. The top 10 multinationals produce more than 50% of all soft drinks. But the top 10 ‘packaged food’ companies — which supply branded products sold in shops and supermarkets — account for only 15% of these sales in the world 9 . So those in the public sector should work with small, medium and large national companies, not just the vast multinationals. Partnerships could even involve companies that aren’t in the food sector.

Mobile-phone companies, for instance, can send people government-approved text messages about how to eat healthily, or spread links to information about healthy diets. By providing this public service, they attract more customers 10 . Such an approach is being tried in Tanzania, Bangladesh and Ghana with the coordination of GSMA, the membership organization for more than 300 mobile-phone providers.

Likewise, marketing and advertising companies can help those in the public sector to improve the ‘stickiness’ of media messaging around nutrition. As an example, in 2014, the Indonesian government collaborated with a creative agency in Indonesia, GAIN and the London School of Hygiene and Tropical Medicine. The result was a one-minute video during which a mother gossips about how everyone else is failing to feed their children properly. The use of humour and emotion seemed to work, in contrast to standard government-produced instructions about what people should be eating. An independent evaluation of the campaign indicated that it helped 50% of the 6- to 23-month-old infants in the assessed villages to meet a nutrient adequacy threshold, compared with 36% of infants in the control villages 11 .

Companies that specialize in food transport or packaging can help to reduce food loss during storage and distribution using relatively low-cost technologies, such as repurposed storage containers or cheap insulating materials. (Perishable foods such as fruit tend to be higher in micronutrients than longer lasting ones such as cereals.) Last year, led by the Lagos state government, we at GAIN connected tomato farmers in Nigeria with commercial suppliers of reusable plastic crates. Studies in Asia have shown that such crates, used in place of wicker baskets, can reduce the loss of fruits and vegetables along the supply chain from 30–50% to 5% (ref. 12 ).

With a mix of public- and private-sector technical and financial assistance, small- and medium-sized businesses in, say, horticulture and aquaculture could make their products more available, affordable, desirable and profitable. Since 2013, GAIN has been working with around 500 such firms to get more servings of nutritious foods (such as beans, fish, peanuts and chicken) into markets in five countries in Africa and Asia, and to make those servings cheaper. Independent evaluations show some achievements. For example, one firm in Kenya has helped to make tilapia fish affordable for 68% of the population (up from 49%) in the region where it is operating 13 .

Swapping wicker baskets for crates provided by packaging firms better protects tomatoes in transit. Credit: Akintunde Akinleye/Reuters

Five steps to better food

So how do governments and others that are striving to improve nutrition identify and seize opportunities to change behaviours? Five things need to be done.

Support businesses that work with nutritious foods. Governments frequently create export-processing zones or business parks with reduced rents or tariffs for exported goods, say, to promote business types that boost economic growth. So why not create business parks for producers of nutritious foods, with lower rents and taxes and cheaper electricity and water supplies?

Most of the small- and medium-sized businesses aiming to become the next food giants find it hard to access financial services. These companies are too high-risk to attract investment from banks and tend to be ineligible for microfinance schemes that provide small loans (around $1–10) to very poor households. Governments could create financial instruments, such as low-interest loans for nutritious-food suppliers, to meet their needs.

Governments could also develop effective ‘quality seals’ targeted to specific groups, such as street-food vendors or institutional caterers, to certify that a food is healthy (or unhealthy). Assessments suggest that ‘traffic-light systems’ of red, amber and green ratings used in the United Kingdom and Australia, or the black stop-sign labels used in Chile, seem to be effective ways to steer people towards better nutrition 14 .

Create demand for healthy foods. Business leaders often tell me that if consumers wanted more nutritious foods, they would meet that demand. Yet businesses shape demand, and some bend it towards unhealthy foods — mainly because these are easy to produce at scale and to transport, market and sell at a significant mark-up.

Governments must take the lead when it comes to building consumer demand for healthy foods — much as they have changed people’s behaviour around smoking and drink-driving. That means partnering with non-profit foundations and creative agencies to make health messages about food accurate and memorable instead of worthy and dull. In the United Kingdom, the Food Foundation, a non-profit organization working to improve nutrition, collaborated with the creative agency ifour in late 2017 to create messages and images that tap into children’s interest in superheroes to encourage them to eat vegetables. The impact of this has not yet been rigorously evaluated, but a related initiative targeting households in a province of Ecuador in 2015 increased egg consumption to one a day in 6- to 9-month-olds, and improved growth 15 . Providing such incentives will boost consumer demand and thus encourage companies to meet it.

Create models to emulate. Both governments and businesses need evaluated examples of things they can do together that work.

Much of the evidence for the effectiveness of public–private partnerships comes from other sectors, such as health, infrastructure and education from the unpublished reports of public and private organizations or from the minds of those involved. A 2016 literature review concluded that “there are few independent, rigorous assessments of the impact of commercial sector engagement in nutrition”. 16

UN agencies, non-governmental organizations, businesses, researchers and nutrition champions need to do a better job of disseminating the lessons learned, for instance by creating a knowledge repository. This could be similar to the World Bank’s free-to-access website on public–private partnerships for the building of roads, ports and other infrastructure.

Name and fame — or shame. Businesses can derail public-health initiatives and distort publicly available research to suit their own ends. For instance, a 2015 investigation by the British Medical Journal found that researchers at UK advisory bodies had received funding from major soft-drinks companies 17 . How exactly this affects research is not yet known, but it clearly undermines trust.

Likewise, governments can make it hard for businesses to do good things for nutrition — either through a lack of awareness or through poor planning. For example, some governments impose a tariff on imported premix, the micronutrient-rich compound that is used in small amounts to fortify staple foods, such as wheat or maize (corn). The tariff can dissuade food processors from implementing this cost-effective public-health strategy.

A ranking scheme is needed to flag which governments and businesses are doing positive or harmful things for nutrition.

One game changer has been the Access to Nutrition Index. Released every three years, the index uses mainly self-reported information to evaluate the world’s 22 largest multinational food and beverage manufacturers on their policies, practices and performance in relation to under-nutrition and obesity. Although it has begun to produce national reports, further national, independent and evidence-based assessments are needed.

The World Bank currently ranks 190 national economies according to how easy it is to start and operate a firm in that country. In principle, governments could similarly be ranked according to how easy they make it for businesses to produce available, affordable and desirable nutritious food that can, for instance, reduce the proportion of women experiencing anaemia or the percentage of children who are obese. Such assessments (perhaps conducted jointly by the World Bank, the WHO and the Food and Agriculture Organization of the UN) would help to reveal what kinds of government action actually help businesses to improve nutrition.

Foster public–private engagement. More dialogue between people working on nutrition in the public and private sectors will catalyse all these other steps.

Major differences in culture, language and networks exist between those concerned with food systems in the public and private sectors. In fact, before I joined GAIN, I talked and worked only with academics, programme implementers and policymakers.

The accountability measures I describe could help those in the public sector to decide who to partner with. Also, thorough and pragmatic conflict-of-interest guidelines will help to reveal when public-health goals are at risk.

There are numerous ways to foster more dialogue. Panels at conferences should include participants from both sectors. Public funders could incentivize joint proposals for nutrition research from public–private collaborations. Companies and public-sector organizations could set up staff exchange programmes. And executive-level courses, either at universities or in private institutions, could bring together professionals from both sectors to learn from instructors drawn from these two worlds.

Many analysts (myself included, in the past) have drawn parallels between ‘big tobacco’ and ‘big food’. In both cases, major corporations wield immense power over consumers and society, and their products are capable of doing considerable harm.

But there are crucial differences. Unlike big tobacco, big food is not the only player. There are small- and medium-sized companies too. And big tobacco cannot make tobacco that promotes public health, whereas big food can and does produce nutritious, sustainable foods. Motivated by both carrots and sticks, the industry can produce more — at a lower price.


Abstrakt

In March 2016, the UK government announced the Soft Drinks Industry Levy (SDIL) which came into effect in April 2018. In common with the reaction to sugar-sweetened beverage (SSB) taxes in other countries, the SDIL announcement was met with strong industry opposition, with claims that it would harm their profits. The SDIL was designed to incentivise reformulation of SSBs by providing a 2-year delay between the announcement and the enforcement of the levy, and adopting a two-tiered rate based on the sugar content of the drinks. Using interrupted time series analysis, this paper examines how the domestic turnover of UK soft drinks manufacturers changed after the announcement and the implementation of the SDIL. Our results show some evidence of a short-term negative impact of the SDIL announcement on the domestic turnover of the UK soft drinks manufacturers. This effect, however, did not continue post-implementation. These findings suggest that manufacturers were, to a large extent, able to mitigate the effects of levy before it came into effect.


When Soda Makers Fund Studies, Obesity Ties Weaken

MONDAY, Oct. 31, 2016 (HealthDay News) -- If you come across a study claiming that sugary drinks don't cause obesity or diabetes, check to see who's paid for the research.

Most likely the study has financial ties to the beverage industry, according to a new review of the scientific evidence.

Every experimental study that found no link between sugary drinks and obesity or diabetes has received financial support from the beverage industry, said lead researcher Dr. Dean Schillinger. He's a professor of medicine and founding director of the University of California, San Francisco's Center for Vulnerable Populations.

On the other hand, nearly all experimental studies that establish a direct link between consuming sugary drinks and developing obesity and diabetes have not received funding from beverage makers, Schillinger and his colleagues reported.

"The industry seems to be using the scientific method to sow doubt about the truth related to their products," Schillinger said.

The American Beverage Association (ABA) countered that Schillinger has a conflict of interest himself, calling him a "paid expert" in a lawsuit over San Francisco's attempt to require health warning labels on billboards promoting soft drinks.

"It's ironic that he would write about bias in research when he himself is clearly not an impartial researcher," the ABA said in a written statement.

Schillinger and his colleagues reviewed all available literature for scientific head-to-head experiments examining the health effects of sugary beverages.

These are all "actual head-to-head comparison studies where you take people and you make them drink soda and you take other people and you make them drink water -- actual experiments in humans over the last 15 years," Schillinger said.

Out of 60 studies uncovered by the review, 26 received financial support from the beverage industry, the researchers found. Either the studies had been paid for by the beverage industry, or researchers participating in the study had financial ties to the industry.

None of the 26 industry-funded studies found a link between sugary drinks and obesity or diabetes, Schillinger said.

On the other hand, 33 out of 34 studies that reported a direct link between sugary drinks and obesity or diabetes had received no money from the beverage industry, the researchers said.

Fortsatt

According to Dr. Michael Siegel, a professor of community health sciences with the Boston University School of Public Health, "It clearly reveals the bias that's present in these studies. This is not a subtle finding."

Siegel said his own research has found a pattern of financial ties between beverage makers and American medical groups.

Coca-Cola Co. and PepsiCo provided sponsorships to 96 health and medical groups in the United States between 2011 and 2015, according to study results released recently by Siegel.

Those organizations included the American Heart Association, the American Diabetes Association and the U.S. Centers for Disease Control and Prevention.

"We have a right -- and a responsibility -- to engage in scientific research," the American Beverage Association statement reads.

"The research we fund adheres to the highest standards of integrity for scientific inquiry based on recognized standards by prominent research institutions . . . and enables consumers to make informed decisions," according to the ABA statement.

However, Schillinger said, the new research shows that industry-funded studies appear aimed mainly at raising doubt among consumers about the health hazards of excess sugar.

"If you were to poll the average American, you would find tremendous variation in the degree to which they understand and/or believe drinking five Mountain Dews a day can cause diabetes," Schillinger said. That's the average amount consumed by teenagers in West Virginia, he added.

"We're talking about a public that has not been made aware of these relationships because of the muddying of the water and the overwhelming amount of positive marketing to which they are exposed," he concluded.

Siegel added that industry-funded studies also may have an impact on elected officials and policy makers who might favor more restrictions or higher taxes on sugary beverages.

"I think it makes it more difficult for them to stand up against the industry and take controversial stands, when they're being fed 26 different studies all purporting to show there's no tie between soda and obesity," Siegel said.

The ABA contends that "beverage companies are engaged in public health issues because we too want a strong, healthy America. We recognize that we have a role to play in reducing obesity, and we are taking voluntary actions to reduce calories and sugar from beverage consumption -- working together as competitors and engaging with prominent public health groups."

The new review was published Oct. 31 in the Annals of Internal Medicine.


The alcohol industry gave the government money to prove moderate drinking is safe

The researchers behind the big government study reportedly told alcohol industry executives that the trial “represents a unique opportunity to show that moderate alcohol consumption is safe and lowers risk of common diseases” — before they had even enrolled their first patient. Albert Mollon/Getty Images

Update: A task force assigned to review the controversial National Institutes of Health alcohol study determined on June 15 that the study should be terminated. “The early and frequent engagement with industry representatives calls into question the impartiality of the process and thus, casts doubt that the scientific knowledge gained from the study would be actionable or believable,” the panel wrote. Dr. Francis Collins, director of the National Institutes of Health, agreed.

In March, the New York Times published a bombshell report on alarming ties between the alcohol industry and the National Institutes of Health. Specifically, five alcohol companies helped fund — and potentially shaped the design of — a 7,800-person randomized controlled trial overseen by the National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism, a center at the NIH. The trial is supposed to answer the long-simmering question of whether moderate drinking truly reduces the risk of cardiovascular disease.

The most shocking detail in the story: The researchers behind the study reportedly persuaded alcohol industry executives to fund them by arguing the trial “represents a unique opportunity to show that moderate alcohol consumption is safe and lowers risk of common diseases” — before they had even enrolled their first patient.

The study “is not public health research — it’s marketing,” Michael Siegel, a professor of community health sciences at Boston University School of Public Health, told Times reporter Roni Caryn Rabin.

The story is, without a doubt, troubling and raises many questions about research integrity at NIH. For now, the agency is investigating the debacle.

And several questions linger: Why would one of the world’s elite publicly funded scientific institutions turn to the alcohol industry for fundraising? If it needed the money, why did it seemingly fail to set up an adequate firewall between the industry and the researchers? Why were the researchers promising conclusions before starting the study?

But it’s also, to some degree, business as usual in science today.

Dozens of industry-sponsored studies have shaped our perceptions of food and beverages, from the blueberries we eat for breakfast to the red wine we drink with dinner and dark chocolate we snack on at night. This trial again shows “the great prevalence of the belief that corporate funding has no influence on research,” despite reams of evidence to the contrary, said New York University nutrition professor Marion Nestle.

That naiveté, apparently, can be found even at one of the most prestigious research institutions in the world.

This $100 million study is designed to answer a long-simmering health question — brought to you, in part, by Heineken and Carlsberg

Before we get into the systemic problems in science funding, we need to unpack a bit of the context around the study and the Times’s allegations.

On the question of whether moderate alcohol consumption is good for you, there is evidence that it’s associated with a reduced risk of coronary heart disease and a higher life expectancy. But much of this evidence comes from observational research, which involves simply looking at the correlation between certain exposures (i.e., alcohol) and health outcomes (i.e., heart attacks). And these studies can be riddled with confounding factors.

People who drink and people who don’t drink may be different in fundamental ways besides their alcohol consumption habits, and these differences may warp the results of the observational studies. Drinkers may be more social, or eat more olives and nuts, for example, or have more income, and these characteristics — not the wine they drink with dinner — may help them live longer.

So we have sorely needed a high-quality randomized controlled trial data on this question, where thousands of people are randomly assigned to drink moderate amounts of alcohol or not and are followed for years. This could eliminate the problem of confounding factors in the observational studies.

But “the challenge of a study like this — because it’s 8,000 patients, following them for years and tracking them closely — is that it’s just incredibly expensive,” said Jason Block, a physician and researcher at Harvard Medical School. “And it would be unusual for NIH to be able to support by itself a trial of that size.”

To get the funding, the Times reports, the researchers — including the study’s lead investigator, Kenneth Mukamal of Harvard, and Ken Warren, the former acting director of NIH’s alcohol abuse institute — reportedly pitched leading companies in the alcohol sector, including Anheuser Busch InBev, Heineken, and Diageo.

Through FOIA requests and interviews, the Times’s Rabin uncovered that the NIH actively courted the industry, traveling to meetings and presenting study designs in 2013 and 2014 ahead of the trial:

The presentations gave the alcohol industry an opportunity to preview the trial design and vet the investigators. Indeed, the scientist leading the meetings was eventually chosen to head the huge clinical trial.

They also made the industry privy to pertinent details, including a list of clinical sites and investigators who were “already on board,” the size and length of the trial, approximate number of participants, and the fact that they could choose any beverage. By design, no form of alcohol — wine, liquor or beer — would be called out as better than another in the trial.

Though NIH officials told the Times they had not solicited funding, and Mukamal denied discussing his planning with industry representatives, Rabin says, “a different picture emerges” from emails, travel vouchers, and interviews.

The NIH is now investigating whether the researchers violated federal policy by soliciting donations, and they’re appointing outside experts to review the design of the study. We don’t yet know the full story, and there’s surely more to uncover. (I have asked both the NIH and the principal researcher involved for comment, and haven’t yet received full replies I will update this story when I do.)

But the result of these meetings is that Anheuser Busch InBev, Heineken, Diageo, Pernod Ricard, and Carlsberg helped pay $67.7 million of the $100 million government study, which is currently underway. And even more troubling is that if you were a patient looking to enroll in the trial through the online clinical trials registry, you’d have no way of knowing about the industry’s involvement because that funding is not disclosed there.

The problem of research funded by food and beverage companies

Thanks to ample research on pharmaceuticals, we’ve known for decades that industry money can distort science and influence medical practice. And doctors and researchers have had to reckon with the ugly consequences — noticeable harm and even deaths.

Over the years, they’ve taken a number of steps to reduce the risk of bias and improve transparency in clinical trials. The steps include launching clinical trials registries (like ClinicalTrials.gov) as well as sunshine legislation, which requires pharmaceutical and device companies to publicly disclose all the doctors they give money to and in what amount.

“The scientific research enterprise has contended, dealt with, and discussed pharmaceutical funding of research for a long time,” said Harvard’s Block. “But when you bring in other industries intentionally interested in supporting research as well — we haven’t contended with that much.” And that includes nutrition research.

As the number of inflation-adjusted dollars available for NIH research has shrunk over the past decade, researchers studying the health effects of food and drink have increasingly turned to industries for money, as I’ve reported. And companies like Anheuser Busch InBev and Heineken have been happy to work with them.

Many others involved in health research, most notably NYU’s Nestle — who has written a forthcoming book called Unsavory Truth: How Food Companies Skew the Science of What We Eat — have pointed out that this leads to more studies that come to conclusions favoring the funders.

Consider this review of studies on sugary drinks, which showed how independently funded studies tend to find a correlation between soda consumption and poor health outcomes. Studies funded by soda makers, by contrast, are less likely to find such correlations.

Or this investigation of 206 publications on the health effects of milk, soft drinks, and fruit juices: Studies that were funded by beverage companies were four to eight times more likely to come to favorable conclusions about the health effects of those beverages.

In Nestle’s analysis of 76 industry-funded food studies, between March and October 2015, 70 reported results that were favorable to the funder. This led her to question whether the research was science or just marketing.

How bias creeps into science and shapes what we think about nutrition

This science trickles down to consumers through the media in the form of often confusing and contradictory messages about their health. And it shapes the choices we all make about food, which is part of the reason companies are so eager to invest in research.

This was clear in Vox’s investigation of how dark chocolate was turned into a health food. We analyzed 100 health studies that were funded or supported by one of the world’s largest chocolate makers, Mars. And 98 of them, it turned out, carried conclusions that were favorable to the funder in some way — promoting everything from chocolate’s heart health benefits to cocoa’s ability to fight disease. It’s no wonder Americans now view dark chocolate as a “healthy indulgence” instead of what it is: candy.

The glowing conclusions in these studies don’t necessarily arise because researchers are evil or corrupt. Often the researchers working with industries are elite investigators who honestly believe their views. (The NIH alcohol study was led by one of the world’s foremost experts on the health effects of alcohol.)

But the problem of the industry-sponsored science enterprise is that it can shape the agendas of researchers, dictate the questions they pursue, and give minority views more prominence than they otherwise would have.

We saw this when the New York Times revealed that a Coca-Cola-backed group was quietly funding researchers who downplayed the link between excessive calorie consumption and obesity. These researchers instead emphasized the dominant role of exercise — a view that isn’t shared by independent obesity and exercise scientists — misleading consumers along the way.

The NIH-alcohol study is not unique

The involvement of the alcohol industry in the NIH study, and the apparent deterioration of any firewall between funders and the researchers, raises the question of whether the study is biased by design.

There’s strong evidence that even small amounts of alcohol consumption by women increase the risk of breast cancer, for example. But the NIH study will only look at the impact of alcohol on the cardiovascular system and, secondarily, on diabetes and cognitive decline, after an average of six years — much too soon to detect any cancers that might develop.

So at best, the study could fail to reveal the full impact of a habit (moderate drinking) many now consider benevolent. At worst, it could give people a false sense of security about the healthfulness of alcohol.

“If you want to know if moderate drinking is good for you, bad for you, or indifferent, you design a study to do that,” Nestle summed up. “If you want to prove moderate drinking is good for you, you design a study like [the NIH study].”

That view wasn’t shared by other nutrition researchers, who felt the study design was strong, despite the industry funding. Harvard’s Block said that a long-term randomized controlled trial on the impact of alcohol on heart health was needed, even if it omits cancer information for now. “They’ve designed [the study] in the best possible way — and the researchers have a pretty robust track record.”

Richard Bazinet, a nutrition researcher at the University of Toronto, said, “We’d all love NIH to have a budget to fund studies without any industry influence, but it doesn’t seem to be the reality anymore.”

Indeed, this study, with its industry involvement, is certainly not unique. Another major randomized controlled trial designed to answer a long-simmering health question — whether cocoa really prevents cancer and cardiovascular disease — is also underway, involving 22,000 patients. Run by researchers at Brigham and Women’s Hospital and the Fred Hutchinson Cancer Research Center in Seattle, it’s partially funded by — you guessed it — the chocolate maker Mars.

Miljoner vänder sig till Vox för att förstå vad som händer i nyheterna. Vårt uppdrag har aldrig varit mer livsviktigt än det är i detta ögonblick: att stärka genom förståelse. Ekonomiska bidrag från våra läsare är en kritisk del för att stödja vårt resurskrävande arbete och hjälper oss att hålla vår journalistik fri för alla. Tänk på att ge ett bidrag till Vox idag från så lite som $ 3.


Titta på videon: Dansade renar


Tidigare Artikel

Tricolor glass tårta

Nästa Artikel

Mitt första hemlagade bröd-OCH JAG KAN !!!